jopp I have

Sötarna ni e! Ja Viss e ja dutti! =D
Jo.. de va ju rätt länge sedan dom diagnostiserade mig.
Men ja har bara inte ärligt vågat vila mig i den tanken.
Va lite rätt att ja kanske överdrivit, eller på
nått sätt fått fram de fel. Blir ju lätt så att man tvivlar
på sig själv då de handlar om tankar och kännslor.,
Men ja har börjat mer och mer lita på att dom nog
vet, som sagt, va dom gör. De är ju, SOM SAGT *höpp höppmm*
ett släktdrag! Sen om man vill leva med det... jaa..
de är ju upp till en själv. Ja har bestämt mig iallafall!
Jag vill må bra!! Visst ska man få må dåligt emellan åt.
Gråta, ha ångest, tycka allt e trist. Men med MÅTTA och om
de finns någon "anledning/tanke"!
Visst ska man få känna sig sprudlande lycklig,
pirr i kroppen, kreativiteten sprudlar, känna att inget
kan stoppa mig. Men med MÅTTA och av någon "anledning/tanke"!
Och ja tror faktist min ätstörning var någon sorts "egen medicinering".
Då va man för trött för att bli riktigt maninsk och för neutraliserad för
att bli riktigt depprimerad.



Nu e klockan snart ett. Min PV har somnat på soffan, så gullit så,
och ja är vaken... Har blivit helt ombytta roller...
Förr- i flera flera år. Ha de alltid varit ja som somna först.
Oavsett vad! Men aa...
Nu ska ja spela lite.
Är uppe över 1000 kr igen.
Och ja som nyss tog ut 2000.
Perfekt nu då kassan VERKLIIIIGEN sinar.
SHIT alltså. De är hårt att gå på a-kassa.
De blir verkligen precis pluss minus noll den här
månaden. fast minus alla julklappar. IT SUCKS!
Nå ja.. ja får ta och sälja sig på katan liiiiite
å säna såna tuysing!

Hej då X3

Ny medicin nytt liv?

På sätt och vis så förstår ja dom som är skeptiska
mot de. Speciellt i sånna fall då de finns en del
trauman med i bilden.
-Kan man verkligen bearbeta känslor om man gör sig mer neutral?
-Får man ut sina känslor då?
NJoo... no tror ja de.
Men vaddå, va vet man? - Men de enda Man får hoppas att dom vet va dom gör, läkarna.
Ska iallafall bli skönt att slippa stämningshöjjande/antidepresiv medicin.
Nog för att den hjälpt mig i många stunder då livet inte varit i något värde för mig. 
Men förhoppningsvis så slipper ja istället behöva höjja någon stämmning eftersom
ja hoppas att ja ska slippa hamna i dem så här ofta som ja varit?!
Och eftersom ja ha fått en diagnos är de skönt att ja äntligen behandlar
de för va de är och inte mixtrar åt fel håll.



Var ju på österåsen i veckan med linda.
Lätt en av de vackraste ställen ja varit på tror ja!





nästan alldeles för nyttigt så ja unnade mig en


Första gången sen hetsätning. Vääääldigt duktigt av mig tycker ja!!!

åsså va de ingen lättnad längre...






bilder från halooweensminkning av lill-familjen-rylander

Simon som zombie


Linda ala snabbsminkning inför överaskning av granne



Viktoria som svartängel



Åsså allihop



Åsså en fin bild på mig  som ja hittade på den här datorn med B1 & B2


Linda å hennes önsketänkande

Lättar?!

Känns som att dimman lättat lite,
i många stunder iallafall.
Va de beror på, ?,
E de för ja jobbat 2 dagar? Nää.. de gjorde mig
bara mer sur o jävlig för ja kom på hur man alldeles
för ofta behandlas som skit!
E de för ja höjjt sertralin 25 mg? Tjaa.. förmodligen
för de ha gått strax vid 2 veckor sen hon höjjde de.

Tvett ja iallafall.
Men de som e otroligt iallafall e skilnaden.
Så fort man e så där nere å jävlig så ser man
INGE ljus. Allt e fan ba skit å va man än gör
så blir de inge bättre.
Åsså när de börjar lätta så ser man allt annorlunda
igen.
Folk försöker säga till mig att "rycka" upp mig då ja e
nere. Men de funkar inte så.
De e som Astrid (min kontakt på psyk säger)
De går inte bara rycka upp sig genom en deprition.
Och när folk säger så känns de bara ännu värre.
"De är nästan som kritik. -Att man satt sig själv i den
sittsen själv, och de e bara att rycka upp sig,
som om man inte försökt de. De e nästan de värsta
man kan säga till en person som e deprimerad"
-skönt att höra de av nån annan så e de lättare
att se att de inte e mitt eget fel.

Skit samma.
När ja nu iallafall mått lite bättre i någon dag
ha ja svårt att ta tag i mig själv å börja ta lamectal.
De blir så där att när man börjar må lite bättre
greppar man febrilt tag i de man har å vågar inte annat.
Precis som i  början av somaren då ja vägrade började
med den medicinen oxå. -å se hur de blev.

Nää.. måste no börja med den..
De blir säkert bra än fast ja så gärna hade velat
slippa ta massa skräp!!! Men ja måste tro på detta
å hoppas på att ja sedan ska slippa dessa jävla
svängar.... kallat bipolär

Nå ja...
Ha nyss ätit frulle.
Blev faktist tekaka.
Hade faktist aldrig kunnat drömma om att ja skulle sitta
här å käka tekaka förut. De e ganska strongt i min värld
faktist. Eller som igår (och många andra dagar, på gott o ont)
då vi käkade hamburgare med frisco bröd. De e mumsigt men
man blir så himla mätt eftersom vi försöker äta 2.

Eljest?
Jaa... vet inte. Lite bilder å klipp ska ni få iallafall

Hemma hos Carro när vi ha skräckis kväll hos henne med kamin
eld å TrojaMys!!



Extra läskigt då hon ha massa gamla husruiner uppe i skogen ovanför...




Pappa drogad på sjukan. Riktigt drogan va han åsså.
Han e hemma nu å verkar må så där. Först gick e bra, men mamma
säger han ha ont nu. Inge kul. Hoppas han e på fötter snart, -Men
inte för tidigt pappa fö då jävlar!!!!!!!!!!!


Även fin folke åker kommunalt


Leo somnar i pulkan påväg hem från promenad


Snatch å Azza gillar inte snön. Stackars kissar...


Gäsp framkallning

Biltvätt The Rising
 

Rusigt rädd för bil tvätt....


Yeas! I will.

Blir lika varm i hjärtat varje gång ni skriver!
Tack!!



Jaaa...

Igår hade ja en bra dag.
Kände ja mådde bättre och allt kändes nästan som förut..
Kanske e de för ja rett ut en grej.
Fast ja borde ju blivit mer deppad över de att ja fick reda
på en massa tråkigheter om mig själv oxå.
Satt o ifrågasatte mig själv en lång stund... så klart.
Trist att man inte kan vara trevlig eller snäll utan att behöva undra
om folk ska ta de på fel sätt.... Är ja falsk lixom? -näää.. inte min grej.
Ja e ju ba sån. Inga baktankar, inga förväntningar ingenting.
Men ok. lättstött är ja. Och de kan ja ta....
De vet ja... Vill ja att folk ska anpassa sig efter de..?
-Bra fråga. Nää... självklart inte på de sättet. Men känner ja att risken finns
så backar ja, istället för att anta att folk ska just anpassa sig efter mig.
Säkert ett jävligt dåligt sätt... visst. Men ja försöker ju...
Jag försöker ja försöker ja försöker.....
...alldeles för mycke säkert. Kanske därför de blir så här.
Kanske därför ja tycker de e så ansträngande.
Och när man får sen höra att även de varit dåligt på nått sätt,
raseras allt å ja blir förvirrad och försöker komma på
komma på komma på va fan ja gör för fel?!
Hur hade de varit om ja då sket i allt å ba va sur å
grinig då ja e de? Gråtit och visat att ja e ledsen då
ja e de? (känns inte som nån bra idé att folk fattar
att ja blir ännu mer sårad av blickar och ord än va
dom tror)
Nää fyy!!! vet inte hur ja ska tänka.
Ja ha lärt mig genom livet att om man vill behålla en vän måste man
vara snäll, ärlig, glad. Om dom andra inte funkar, så måste
man iallafall vara snäll... orkar man inte, så e de bättre att inte
visa upp sig alls!!
Och jaa.. ja hör hur tragiskt de låter.
Ja vet att de e fel och ja ska jobba mer med de hoppas ja, med
hjälp av någon annan.
Jamena... ja e inte dum.
Nog fattar ja att de e hos mig problemen sitter....
Alltid e de nått... och alltid e de jag.-ha nog försökt undanse de
många gånger....
Men nu går de inte längre.

Hur som helst kändes de nog iallafall bra eftersom nu slipper ja
undra. Nu vet jag va de är. Nu ja höjjer min gard.
De borde ju vara lätt.... Skulle nog inte ha sänkt den så mycke
överhuvetaget..... varför blev de så egentligen...?
åsså hamnar ja tillbaka i samma mönster.
IFrågasätter mig själv va jag gör för fel?

Skit! Om man bara kunde sluta tänka så mycke!!!!!!!!!
Jävla pappa!! De kommer från dig! Ditt fel
dina gener! ;-)

Hur som helst.
Kanske inte e de smartaste att skriva detta här.
Men de känns bra för mig.
lite lättare lixom.
Men om de känns jobbigt att läsa resten av mina tankar om
de där så här på min blogg.... Du.... så förlåt!!
Hoppas de inte gör nått....

Iallafall tillbaka till där de började.
Mådde bra igår. Kändes ok, kändes bra lixom.
Kändes bra imorse, ja vaknade utan att vilja vända
mig om och somna om somna om somna om.
Ja vaknade av katterna som båda
låg över mitt ansikte och och Azlan SKREEEEEK!
Och de kändes ok, ja ville upp. Kom på att de e bra
att dom gör så. Annars kanske ja hade sovit bort hela dagen.
Sen kom beskedet.
Jag ska JOBBA!
Och de kändes jätte bra när ja prata med chefen.
Gu.. äntligen slipper ja de här.
Sen kom ja på.... tors till  måndag jobb jobb jobb...
säkert 18 timmars pass.
Från 0 till 100.... igen.
Då man äntligen får en vardag på freja... ska man hem.
Då man äntligen får en vardag i jobb... ska man va ledig i 2 mån.
Då man "äntligen" får en vardag i ledigheten.. ska man börja jobba igen.
Känns riktigt piss just nu faktist.
Å de känns ännu mer piss att ja tycker de känns så jobbigt.
Brukar ju inte va sån här. Känner mig så lat å äklig över att
de känns jobbigt att jobba. Och kan inte acceptera de än fast
ja vet alla säger de blir så efter man varit ledig.
Har känslan i kroppen som ja alltid fick i låg och mellanstadiet
då man kom på att imorgon e de måndag, imorgon e de.....skola........
Skit skit skit!!!!
Måste ställa om mig.... *koncenterar mig*
måste måste tycka upp mig *koncentreara mig (och DE GÖR ja hela tiden)*
Måste måste tycka de känns ok....
Måste måste vilja leva.....

igår va ja hos överläkare anita "herr" schöder..

Jaa..
Å de e bara att vänta.
De vågar knapp ge mig nånting längre pga de höga levervärdena.
Klart man blir orolig.
Åsså mitt i meningen då hon pratar om hur falit de e.
Så säger hon: Ja men de kan ju vara ingenting oxå.
De kan vara ganska vanligt att vissa värden stiger eller
sjunker nångång i livet. De kan bara helt plötsligt
försvinna åsså sen fick man aldrig veta varför de kom.

Ja ja.. tänker inte på de så mycket förutom
då de e fest eller ja ha ont.
För ja ska inte dricka å ja ska inte ta en massa piller
som påverkar levern.


Kom just på å fundera över en sak.
Hur många läser egentligen hela texterna i min blogg?!
Kan ju inte vara så jäkla intressant allting...
E de ingen som ha nå förslag om va ja ska skriva
mer om?

write it down in the comments space.


de bästa utav mig finns djupt in i mina sämsta sidor

MEN FY SÅ HEMSKT!!

De såg ja faktist inte!
Om inte typiskt mig så säg....
Tänkte bara. Ååå titta stor kissen! På
en mäniska. Gu så mysigt.
..Jaa.. ja trodde då inte´:
Åååå titta stor kissen å tjejen ska på halloweenparty
så dom ha köpt fakeblood på partycompaniet å blodat ner sig lite.

Lägger upp en ny bild idag.



... garanterat mer mysigt.

Får nästan dåligtsamvete att ja la upp den andra...
Stackars kissen....

upplevelser

saker ja skulle vilja uppleva/ se:

* solförmörkelse (total)



*Se en tornado (självklart på säkert avstånd)



*Gosa med en leopard, gepard, sibirisk tiger eller vilket som helst.
Ni fattar säkert va ja mena. En stor tam vildkatt.
Skulle till å med kunna offra att bli lite biten. ;-)


Åhh.. va mysigt. Då skulle man kunna snacka om att bli
bekattad!!!

* Uppleva kännslan att vara gravid


*Känna lyckan då man just fått veta att man vunnit 2 miljoner

X 1000

*Känna känslan då man betalat bort lånet på huset



coolt med en bloggläsandemamma!! =D

Men checka grejen!
Nu ha ja inte bara en pappa.' Ja ha en mamma oxå!
...som läser blogga sig!!

kolla in de här då



2000:- känns nästan för nära till nu... kanske man ska sätta ribban på 5000:- =)

Linda sitter å beordrar mig nu å skriva.
"Bröst malin Bröst malin bröst Malin.
Katt Malin Katt Malin.
Snart ha hon hängbröst.

Ät paprika så får du större.(sjungande)

Minns du pappa, va va de han sa
när vi va små. Han sa ju de att ja skulle
äta paprika så skulle ja få så stora
bröst att ja skulle behöva skottskärra för å bära
fram dom.'
...Kanske därför ja inte ville äta paprika...
MEN BAJS UNGE! Va håller du på med.
Passa fingrarna!!
Go Malin go malin!
Go malin!!

Ska du ha äpple leo?
Du ba ät leo. Du gör inge annat än Ät!!
Men hur äre leo,. *host host*
Ha ha ha.. han svalde saliven fel,
Go malin Go malin.
Hejja malin frisktumör
annars fon sjuk tumör.



*pekka*
Katt jävel.
Majja ska inte gå ut mer.
barnen kommer å stoppar vassa knivar i katten
så tarmare rinner.
*Linda*
Ja men dom kan ju vänta tills vi betalat försökringen för
katten så kanske vi får lite pengar.
*Pekka*
Ja men va får vi då? 50 kr så vi kan köpa en ny katt
*Linda*
Passa dig pekka.
Hon skriver allt du säger nu..
*pekka*
Int bry ja me ä


Jaa... Så låter mina dagar här typ.
Skönt att känna iallafall att de finns vissa
som e mer cp än andra.

Pappa a.k.a Pappbert

Jaa... ska börja å svara här på hans inlägg.
Han kommer nog inte läsa de för han e nu på sjukhus.
Jaa.. du skriver nog som så många tänker å tånker.
Va fan ha ja å klaga på?!
Faktist egentlingen ingenting.
Mitt liv e ju egentligen precis som ja velat ha de ända
sen ja va liten.

*Mycke kompisar som älskar mig, många bekanta
*En kille som älskar mig högt å uppskattar mig
precis för den ja är.
*Föräldrar som lever å älskar mig.
*Syster kunde man inte önska sig bättre å hon älskar mig.
*Syster barn som skriker varje gång ja kommer, som om
de vore flera år sedan : " Maaaaaaaaalin!!!"
*En fin lägenhet som nästan alltid är städad och representabel.
*Ja klarar mig med pengar.
*Killen ha fast jobb å e glad för de.
*Katter som ja e så stolta över så ja spricker.
*Får ofta höra hur fin å bra ja är.
*Internet uppkoplingen funkar perfekt.
*Ja vinner pengar på King.com
*Har lätt för att skaffa nya kontakter
OSV OSV

Men ja kan ändå inte säga att ja just nu är lycklig....
...jaa.. ja borde ju vara de. Och ja vill vara de.
Men ja kan och bara orkar inte längre sitta å
skriva om hur bra allting är å hur underbart de
e å leva längre.
Förr så kunde ja bre på hur mycke som helst om
hur bra de va osv. för Ja hatar å visa mig svag.
Hatar att folk ska tycka ja e negativ å gnällig.
Hatar att vara ledsen.... hatar då de syns.
Men ja känner att de e ju därför ja har bloggen nu,
För att lätta på mitt hjärta på ett lite lättare sätt...
... å att folk ska kunna ta del av de.

Iallafall...

ida va ja å lämnade pappa på sjukhuset....
...de va verkligen svin jobbigt.
Innan ha ja nog inte riktigt tagit in de.
För ja ha som träffat honom efter operationen.'
Men den här gången va verkligen skit jobbigt.
Kanske för ja vet att han mått otroligt dåligt
inför de här. Kanske för ja just själv lämnade
honom där dagen innan operationen.
Kanske för ja för första gången...
...såg pappa som skör.
Min egentliga bild av pappa e en helt annan.
Han e stark, ensiv som satan, vet VET VERKLIGEN allt, 
inteligent (fast dum ibland oxå ;-)
och har stort hjärta men visar de helst inte.
Inte skör...

Hur som helst.

hä e en bild



Nådit less för ja e framme me kameran.. igen...

åsså en porträtt bild ja målat för länge sen








Sen eljest då?
Jaaa.. ja e ute med mina promenader.
Spelar, spelar å spelar. 
Och jaaa jaaa.. men ja vinner juhh.. kolla in



1767 kronor.
Å ja hade tänkt att inte sluta förän ja kommit upp i 2000:-

Fast de tar ju sitt lilla tag....
Men de e de värt,.

Nää.. nu ska ja faktist ta å köra 10,00kr-Magic Spinball Cupturnering
sen ska ja laga middag

Idag har ja vägt mig...

Aaa.. fråga mig inte varför.
De blev bara så.
Den va hos mamma å pappa å bara skreeeeeek åt mig
att ställa mig på den. Fattar inte rikgit varför ja lyssna.
Men så e de.
Nu kan ja ju ioförsig inte lita på den.
Med tanke på att när ja vägde mig sist på den så vägde den 3 kg för mycket.
Å gör den fortfarande de så ha ja gått ner 5 kg från freja.
Går den rätt så e de bara 2. Å två kg känns ju ok.
De e ju lixom ok. De e ju typ de som de brukar vajja....
men 5 kg behöver ja inte... fast självklart innerst inne så
(eller ytterst ute kanske de blir) så hade ja ju gärna sett att
ja hade gått ner 5 kg. Men ja vet att de e inget jag "SKA"!!


Hur som haver så ha ja å linda bakat idag.
Vi bakade kanelbullar.. eller kanellängder kanske de heter,.
Dom blev sketa stor. De va riktigt kul faktist.
Blev lite illamående av all lukt.
Men förmådde mig ändå att ta en bulle å de va gott.
Speciellt till kaffe.
Men inge hetsätningssug så de kändes bra,.
Men de är ju inte så svår bakning.
Värre e de ju med sockerkaka.... och speciellt när man
ensammen. Den där smeeeeeten.. du så gott.

Nää... nu ska ja äta.

HEJ DÅ!

vimelbilder



Så här såg ja ut för kvällen. Med en långklänning å sånt.
Inge speciellt... men hade ingen ork att hålla på så mycke.



Andreas därimot han va svin taggad å spexa på som
tusan. Ja tror han va en av favvosarna på festen.



Åsa va grymt läskig tycker ja...



Emil längst till höger va åsså jäkligt läskig.
Sen Joker va ju min favorit!!!! Riktigt riktigt likt.
Sen va de sjöljungfrun där till vänster.
Va så läckert me dom där bubblorna



Åååå... vansinnigt synd att bilderna blev så kassa.
De va svinsvårt att ta bra bilder i de där mörkret.



Rosi, Björn å sjöljungfrun igen.



Bartendern



Ailien.

Jaa.. sen va de massa massa mer. Men blev inga fler bilder.
Alltifrån vampyrer till styckmördare med sån där plastskyddsjacka
med fullt med blod på.

Sen lite bilder på Grottan (synd oxå att man bara får se en liten del
av den och att bilderna blev kassa!)







(de e ett "barn" som ligger där nere i brunnen eller va de nu e)






Vara mamma åt mig själv...

De va så hon sa.
Tjejen som hade på mina bedömningssamtal.
Att ja nu är en vuxenmänniska (ha fått höra samma
sak om och om och om igen. Freja, Astrid och nu hon)
och att jag får göra mina egna beslut här i världen.
Fattar inte rikgit va dom syftar på egentligen....
Joo.. kanske. Men inte direkt.

Iallafall så sa Helen nånting som ja försökt tänka
på mycke och förstå.
Hon sa så här." Nu måste du försöka att ta hand om dig
själv. Du kan försöka tänka så här. Du ska vara mamma
åt dig själv...."

Hrmm... Å lixom hur ska ja göra då?
Säga åt mig själv att göra sånt som säkert mamma
hade sagt eller tänka hur ja själv hade bestämmt om ja
skälv vore mamma. För no för ja e lik min mamma på många
sätt så tror ja inte ja & hon riktigt skulle ha samma uppfostringssätt.

Skit samma.

Så nu tänkte ja iallafall spaA mig.
Va ett jäkla bra tag sen ja överhuvetaget orkade göra mer än fila
naglarna.
Så ja håller just på att hälla upp ett jakotsybad (ja ja.. men hur ofta
skriver man de då, typ som ja behöver kunna stava de ordet ;) )
Åsså hett i sån där toning i håret åssånt.

Så nu väntar ja på de.....
kanske borde ta vatten kokaren å hjälpa till.
JA Hatar å vänta!!!!





Sen by the way.
Tror ja glömde skriva om Bettner
De va iallafall svin kul.
Synd bara att ja började må illa igen inne då vi satt
å såg på honom. Å de va så trångt å vi satt riktigt i mitten av en rad.
Som på bio.
Så ja kunde inte annat än sitta å tänka hur fasiken ja skulle göra
om ja skulle kräkas. För hur skulle de gå å springa i den trängseln.
Så då började ja må ännu mer psykilla.
Men de va kul iallafall.


I väntan på vad som komma skall



















Sen en bild på Viktoria A.K.A Donnan


RSS 2.0